Jag mötte tenorsaxofonisten Åke Nordin första gången 1980 i en radiostudio i Malmö. Han var då medlem i Malmöbaserade gruppen Fullkorn som var på plats för en skivinspelning. Resultatet kan vi höra på en samlingsskiva med olika Malmöjazzgrupper, Jazz i Malmö ( Caprice CAP 3021 ) där vi möter en Coltrane/Shorterinspirerad Nordin.
Det är ju en gåta varför Åke Nordin, som nu är en av Skånes, för att inte säga Sveriges bästa saxofonister, inte har hörts på platta mer än några få gånger under åren som gått. Rätta mig gärna om jag har fel men jag kan bara hitta hans medverkan på en Lars Wadenbäck CD från 2013 (Something New Something Blue).
Och först nu kommer Åke Nordins första platta i eget namn, Soft Winds Trio (Ad Open 19-001) med Ulf Rådelius, bas och BG Sahlin, gitarr. Inspelningen är gjord 2013 men släpptes först 2019 på etiketten AdOpen. Men bättre sent än aldrig, här har ni triojazz av bästa format!
Med Soft Winds Trio, är Nordin en mycket personlig och säker solist. Repertoaren är en rad ”jazzklassiker” som tillsammans bildar en sorts berättelse. Med inledande East of the Sun visar Nordin vilken lysande improvisatör och berättare han är. Nordin talar till oss och jag hör Lars Gullininspirerat, framåtlutat, melodiskt och mjukt tenorspel. Ansatsen är påtagligt intim och saliven stänker. Tillsammans med sina medspelare får han här trioformatet att låta väldigt mycket mer, dubbelt upp.
Wardell Grays Twisted har man väl inte hört mycket av sen Lambert, Hendricks & Ross gjorde en hit av den. Nordin gör en mera eftertänksam tolkning och får, menar jag, ut mer av Grays fina melodi. En Benny Carterbossa, Only Trust Your Heart, sitter fint och ger omväxling. Prov på” call and respons” får vi sen i S´Wonderful och dom tre visar hur samspelta dom är. I Social Call får BG Sahlin tillfälle att bjuda på ett välformulerat gitarrsolo. Rådelius spelar både stort och lite orent (!) i Polka Dots And Moonbeams. Men det gjorde ju i bland också basgiganter som NHÖP. Plattan avslutar överraskande med ett vokalnummer That´s All. Modigt, för Åke Nordin är ju ingen stor sångare. Jag vill nog
ändå placera honom i samma liga som Svante Thuresson och Jan Sigurd/ Chet Baker. Om jag fått råda så skulle jag låtit tenorsaxofonisten Åke Nordin ta sista choruset. Det hade hela plattan vunnit på, That´s All!
linderoth 